Bestäm rätt färgtemperatur på dina lampor – stor guide
För att uppnå rätt mysfaktor hemma gäller det att välja glödlampor med ett ”varmt” sken. Samtidigt vill du ha ett vitare sken vid diskbänken. Allt handlar om färgtemperatur och här hjälper vi dig att välja rätt!
När höstmörkret sänker sig är det mysigt att tända lampor hemma. Men varför är en del lampor mysigare och andra närmast otäcka? Det handlar om färgtemperatur.
Många av oss har ju med nöd och näppe lärt sig alla olika lampsocklar man har hemma. De som är riktiga duktiga har kanske fått ett hum om hur watt och lumen hänger ihop. Eller inte? Vi lägger en tabell på watt/lumen längst ner i artikeln.
Men den tredje saken vi också bör lära oss är färgtemperatur. Det är den som avgör hur vi uppfattar ljuset.
Färgtemperaturen är väldigt viktig och den påverkar alla, ibland på ett omärkligt sätt. Men häng med i artikeln, så gör vi ett försök att förklara färgtemperatur!
Ljuset mäts i kelvin (K)
Färgtemperatur anges i kelvin, förkortat K. Kelvin är en enhet för temperatur men används också för att ange färgtemperatur.
Färgskalans spännvidd brukar anges i intervallet 1.000–10.000 kelvin. De varmaste, rödaktiga tonerna hittar vi vid 1.000K och dagsljus brukar anges till 5.000–6.000K. Över 6000K blir ljuset blåaktigt.
Men vi ska direkt slå fast att färgtemperatur är väldigt subjektivt och upplevs olika. Dessutom behöver både ljusstyrka och färgtemperatur anpassas efter det personliga behovet i den aktuella situationen.
Ett barn kan läsa en serietidning i skenet från ett stearinljus, medan farmor måste ha en rejäl ljusstyrka i klass med dagsljus för att läsa obehindrat.
Vilken färgtemperatur passar dig? Varmt eller kallt? Kanske neutralt vid 2.700–3.000K? Längst bort till höger, över 5.000K, får det vita ljuset en blåaktig ton.
Referensljus
En kelvinsiffra säger kanske inte så mycket för de flesta. Men här är några referensljus som de flesta kan relatera till.
• Stearinljus 1.000–2.000K
• Varmvit glödlampa 2.200–2.500K
• Standard glödlampa 2.700K
• Halogenljus 3.000K
• Solljus 5.000–6.000K
• Molnigt dagsljus 6.500–7.000K
Mysbelysning
Som vi ser i exemplen ovan så får man ett varmvitt ljus vid 2.200–2.500K. Vilken färgtemperatur som känns bäst är högst personligt.
Välsorterade butiker har lampor tända så att du själv kan avgöra vilken färgtemperatur som känns mysigast. Tänk också på att lampskärmen (om ljuskällan har en sådan) kan påverka färgtemperaturen.
Standardljus
De gamla glödljuslamporna är nästan helt borta idag, eftersom de inte är så energieffektiva. Det är detta ljus man betraktar som ”standardljus” med en färgtemperatur på 2.700K.
Idag finns det så många alternativa ljuskällor och det är tekniskt enklare att variera färgtemperaturen. Många har vant sig vid ett vitare, kallare ljus och då kan lampor med glödtråd upplevas som ganska varma. Återigen högst personligt.
Arbetsbelysning
På en arbetsplats, eller i ett garage, vill man förmodligen ha en färgtemperatur som signalerar ”mitt-på-dagen”.
Ska man få ett mera kallvitt ljus gäller det att gå över 3.000K och arbetsbelysning på ett kontor hamnar förmodligen kring 3.300–5.300K.
Om arbetet kräver maximal synskärpa – sjukhus, industrier, laboratorier – kan man hamna högre upp vid 5.300–6.000K.
Över 6.000K blir ljuset blåaktigt. Vissa lampor till bilar har en färgtemperatur kring 6.000K, ibland ännu högre men då handlar det mest om styling.
Lysrör finns i flera olika färgtemperaturer. I ett garage eller en arbetsplats vill man ha ett kallvitt ljus, kanske runt 3.300–5.300K.
Lysrör
Gamla tiders lysrör fanns bara i ett utförande, men sedan började det dyka upp varianter med antingen varmt eller kallt ljus.
Idag tillverkas det flera typer av lysrör – med olika teknik – och det finns alla varianter av färgtemperatur. Bara du själv kan bestämma vad som känns bäst för dig.
Ska man fotografera i en lokal med mestadels lysrör så gäller det att kontrollera vitbalansen. En kamera ”ser” lysrörsljus som mer grönaktigt än vi människor uppfattar det. ”Grönstick”, som det kallas, ger konstiga bilder som inte är så lätta att justera i efterhand.
Ställbar färgtemperatur
En del glödlampor är dimbara, man kan alltså höja och sänka ljusstyrkan.
Några av dessa dimbara lampor har en fiffig funktion då de samtidigt ändrar färgtemperatur – vid låg ljusstyrka blir det en varmare färgtemperatur och vid maximal ljusstyrka blir ljuset vitt.
Andra lampor har en ställbar färgtemperatur i ett stort intervall och det är en teknik som främst finns hos vissa LED-lampor.
Ställbar färgtemperatur är en bra funktion. Ibland vill man ha mysbelysning men när dammsugaren åker fram är det bättre med starkt och vitt sken.
Slutligen finns det LED-lampor som helt kan skifta färg, hela regnbågen, samt även blinka och ändra ljusstyrka. Kanske inget du använder till vardags, men de har sina användningsområden – inte minst som dekorativ julbelysning.
Här ser vi hur effekt (W) och lumen (ljusstyrka) hänger ihop med olika ljuskällor. ”Incandescent” är en glödtrådslampa, ”CFL” är en lysrörslampa. Det går att spara mycket pengar genom att använda energisnåla LED-lampor.
Fler artiklar i ämnet:
Guide: Smart belysning hemma – styr dina lampor med en app
Smarta lås med kod kan bli din räddning – 8 viktiga tips
10 tips som minskar riskerna för inbrott – och minimerar skadorna
6 farliga elfel i hemmet – så kontrollerar du själv
Din jordfelsbrytare bryter strömmen – så felsöker du själv
