Guide: Minska ditt matsvinn och spara pengar – 10 smarta tips

Text: Pär Brandt

I snitt slänger varje person nästan 20 kilo ätbar mat årligen. Lägg till det 26 kilo livsmedel som spolas bort i slasken.

För en familj med två vuxna och två barn kan matsvinnet handla om 3.000–6.000 kronor som bara slängs bort. Källa: Livsmedelsverket.

Förutom pengar i sjön innebär också matsvinnet en miljöbelastning. Produktionen av livsmedel kräver energi och resurser som orsakar en miljöpåverkan, inte minst animaliska livsmedel.

Våra livsmedel är en större ”miljöbov” än de flesta tror. Runt en fjärdedel av hushållens miljöpåverkan kommer från maten. Även storkök och skolmatsalar bidrar till ett stort matsvinn, cirka 35.000 ton mat varje år.

Av ovan nämnda skäl finns det all anledning till att minska på matsvinnet. Följ våra 10 tips nedan. Både du och miljön tjänar på det.

1. Planera dina inköp

Det som du inte köper hem blir inte förstört. Åtminstone inte hemma hos dig. Så enkelt är det. Därför gäller det att ha kontroll över sina inköp.

Planera måltiderna och gör inköpslistor. Gör realistiska bedömningar om hur mycket mat som behöver köpas hem.

Hittar du ett bra erbjudande i affären? Utnyttja det, men gör då om din inköpslista, stryk en rätt och lägg till den nya.

Mest effektivt är att göra en planering för hela veckans inköp. De flesta livsmedel håller i en vecka. Men det går förstås också att göra en mindre planering, kanske för de närmaste tre dagarna.

2. Bäst-före-datum

För många är bäst-före-datum något som ska åtlydas, slaviskt. Står det 3 mars på mjölkförpackningen så är den ok den dagen, men hälls ut den 4:e. Men så strikt behöver ingen vara.

Tillverkaren av livsmedlet är skyldig att ange en ”minsta hållbarhet” för bästa kvalitet. Men hållbarheten kan alltså vara längre och det tar ytterligare tid innan livsmedlet åldrats så mycket att det är otjänligt som föda.

Hur gör jag då med mjölken som har gått över datumgränsen? Lukta, titta på konsistensen och smaka. Gör din egen bedömning. Verkar mjölken bra så går den att använda. Samma sak gäller för andra livsmedel.

Men man bör också vara försiktig på andra hållet. Ett bäst-före-datum är ingen garanti för att livsmedlet är tjänligt. Något fel kan ha skett, till exempel vid transport, som gjort att livslängden förkortats.

”Sista förbrukningsdag” är ett annan typ av märkning som förekommer på livsmedel. Här bör man följa rekommendationen och kassera efter det datum som anges som sista förbrukningsdag. Det är speciellt viktigt om det handlar om kött, fisk eller kyckling som inte tillagats.

Rent juridiskt är det tillåtet att sälja livsmedel som passerat bäst-före-datum (om det är tjänligt). Men det är inte tillåtet om datum för sista förbrukningsdag passerats.

3. Undvik höga temperaturer

De flesta livsmedel får en längre livslängd om de förvaras kylda. ”Torra” livsmedel som pasta, ris och mjöl är inte lika temperaturkänsliga.

Det här blir speciellt påtagligt på sommaren. Packa upp maten direkt och ställ in det som ska vara i kylskåpet eller frysen. Låt inte mat stå i solen eller i en varm bil.

Kött, fisk och kyckling är exempel på livsmedel som snabbt försämras av värme. Och med ”varmt” menas då allting över 8 plusgrader.

Redan efter ett par timmar kan känsliga livsmedel börja lukta och smaka illa om de förvarats för varmt.

4. Ha koll på matens datum

Ta en titt in i kylskåpet ibland och kontrollera om något är på väg att närma sig ”bäst-före”. Om ett paket bacon närmar sig den bortre gränsen så är det kanske dags för en omelett?

Genom att undvika att slänga mat kan du spara ganska mycket pengar, och dessutom göra miljön en tjänst.

5. Fintrimma kylskåpet

Av gammal tradition har många en kylskåpstemperatur på 8 plusgrader. Men forskning har visat på att det finns mycket att tjäna på att sänka temperaturen.

Att gå ner från 8 till 4 plusgrader i kylskåpet kan fördubbla vissa livsmedels hållbarhetstid. 

Undantaget är frukt och grönsaker som kan ta skada om det blir allt för kallt. Men många moderna kylskåp har ett separat utrymme för grönsaker med en något högre temperatur. Bananer, avokado och tomat trivs som regel inte i kylskåpet.

6. Ta bild av kylskåpet

Minnet är bra men kort, brukar man säga. När du står i affären så kan du få en känsla av att smöret nog är slut, men hemma igen inser du att det redan finns två förpackningar smör i kylskåpet.

Ett enkelt knep för att hjälpa minnet är att ta en eller ett par mobilbilder av kylskåpets innehåll. Då minskar risken för att köpa onödig mat som sedan riskerar att bli förstörd.

För att slippa springa till affären i onödan kan du använda mobiltelefonen på ett liknande sätt. Är ketchupen på väg att ta slut så ta en bild av förpackningen, tillsammans med annat som också är slut. 

Även inköpslistor kan man med fördel göra vid datorn, eller surfplattan, och sedan plåta med mobilen. Annars är risken stor att inköpslistan blir kvar hemma …

7. Frys in mat i små portioner

Att laga mat i stora satser är ofta smart. Man sparar tid och pengar, slipper stressa med matlagning efter jobbet och kan ta fram något gott ur frysen.

Men en stor form med en gratäng blir kanske inte uppäten i första taget. Bättre då att redan från början frysa in maten i mindre portioner.

Blir man ett större sällskap runt middagsbordet går det alltid att ta ut två eller flera portionspåsar. Men det är väldigt svårt att dela upp något som redan är fruset.

8. Släng inte det trista

Börjar paprikan och tomaterna se lite tråkiga ut? De funkar alldeles utmärkt i en gryta eller pastasås. Samma gäller för många andra grönsaker.

Den där torra ostbiten kan funka vid gratinering och små mängder kött eller smörgåsmat går att göra omelett av.

Kantstött frukt går att mixa till en smoothie med hjälp av bär eller frukt från frysen.

Men det generella rådet är att inte äta mat som möglat, inte ens om man hettat upp livsmedlet. Hårdost går dock att äta, om man skär bort möglet med god marginal.

9. Kyl ned lagad mat snabbt

Ibland kanske man gör en eller flera formar med lasagne. En del äts upp och resten ska bli en senare middag eller små portioner till lunchlådan.

Bästa livslängden får man om den färdiglagade maten kyls snabbt och sedan ställs in i kylen eller frysen. Att ställa in den heta lasagneformen är ingen bra idé då den kan värma upp andra livsmedel, dessutom drar det energi då kylskåpet får kämpa för att sänka temperaturen.

Enklast är att ställa maten i ett kallt vattenbad, då försvinner värmen snabbt. Om det är några plusgrader utomhus – eller kallare – kan man ställa maten på balkongen för att bli nedkyld.

10. Rotera innehållet i frysen

“Frusen mat håller väl I evighet?” Nej, livsmedel åldras faktiskt i en frys. Fukt avdunstar även vid -18° och för att undvika att livsmedel torkar ut och tappar i smak gäller det att äta upp dom.

Färdiglagad mat håller cirka 3 månader i frysen. Bröd kan hålla ända upp till 12 månader. Kött och fisk kan hålla 6–12 månader.

Generellt kan man säga att livsmedel inte blir hälsofarliga att äta efter lång tid i frysen. Men konsistens och smak kan försämras, därför bör man rotera maten i frysen.