Så mycket kostar matinköpen – och så här kan du spara
Under pandemin har många upptäckt att hushållets matkostnader ökar. Fler familjemedlemmar med hemmakontor, färre utekvällar och nästan inga resor – då vill vi lyxa till det hemma istället, något som snabbt märks på matbudgeten. Men det finns enkla sätt att fortsätta äta och njuta – lite billigare.
Enligt Konsumentverket spenderar en familj på fyra personer omkring 6 000 kr på livsmedel varje månad, om alla middagar lagas hemma. Då är ändå inte lunchen på vardagarna inräknad – och definitivt inte läsken, energidrycken, fredagsmyset, lördagsgodiset, söndagskrysset, hårfärgen, gummisnoddarna, djurmaten eller annat.
Jämför för koll
Det viktigaste tipset för att spara pengar på dina matinköp är att hålla koll på priserna. Att lusläsa jämförelsepriset i butiken kan låta trist, men är ett enkelt sätt att se så du inte betalar för mycket. Med appar som Matpriskollen kan du sedan jämföra olika varor i flera butiker.
Laga själv
Att göra en veckomeny och laga maten själv är ett tips som tål att upprepa igen. Det blir inte bara hälsosammare än halvfabrikat, utan ofta billigare. Bjud på enkla rätter alla gillar i veckorna, som pannkakor, lasagne eller en mustig linsgryta. Svårt att hitta inspiration till billiga recept? Titta till exempel in på Portionen under tian
Andra bullar
Billighetsprincipen gäller även bröd och kakor. En limpa i butiken kostar mellan 15-30 kronor, ett färskt lavainbröd cirka 45 kronor och en enda bulle på dyra fiket kan kosta väl över 20 riksdaler. Bakar du hemma blir den kostnaden bara en bråkdel.
Njutbart med balans
Att köpa hämtmat är gott, bekvämt och det kan kännas bra att stötta de lokala restaurangerna. Men ibland kan det bli lite för mycket av det goda. Märker du att ni ofta köper hem för att ni tröttnat på att laga mat – se om ni kan dela upp arbetet mellan er i familjen istället. Kanske kan barnen få en utmaning att hitta och laga ett nytt recept någon dag i veckan? Eller också kan ni turas om med vänner att bjuda på buffé med rester?
Ät säsongsbetonat
När frukt och grönt ska fraktas över halva jordklotet får både du och miljön betala för det. Avokado, banan, vindruvor – många dyra frukter går att undvika när de inte är i säsong. Är du ändå sugen på vissa saker fungerar fryst frukt och grönt alldeles utmärkt, de är nämligen i de flesta fall lika nyttiga som färsk. Vill du hellre odla själv eller köpa svenskt, hittar du en lista på frukter och grönsaker i säsong här:
Vinter (januari – mars)
Brysselkål, grönkål, jordärtskocka, kålrot, lök, morötter, palsternacka, potatis, rotselleri, rödbetor, rödkål, vitkål, äpple
Vår (april till juni)
Isbergssallad, kålrot , lök, morötter, palsternacka, potatis, purjo, rotselleri, rödbeta, salladskål, sparris, vitkål, rabarber
Sommar (juli till september)
Blomkål, broccoli, färska bönor, fänkål, gurka, isbergssallad, kronärtskocka, kålrabbi, kålrot, lök, mangold, majs, morot, palsternacka, paprika, potatis, purjolök, rotselleri, rädisor, rödbetor, salladskål, sockerärter, sparris, spenat, stjälkselleri, tomater, vitkål, succini, rabarber, vinbär, nätmelon, körsbär, krusbär, jordgubbar, hallon, blåbär, plommon, päron
Höst (oktober till december)
Blomkål, broccoli, brysselkål, grönkål, jordärtskocka, kålrot, lök,morötter, palsternacka, persiljerot, potatis, purjolök, rotselleri, rödbetor, rödkål, salladskål, savojkål, vitkål, stjälkcelleri, äpple
Källa: Köket.se, Compriser, Konsumentverket
