Elda säkert i din braskamin eller kakelugn – spara pengar
När vintern närmar sig är det många som planerar att värma huset med vedeldning. Men tänk på säkerheten och elda inte på fel sätt – då kan det gå illa!
På den gamla goda tiden värmdes hus upp av enbart vedeldning, även varmvattnet kom från en vedkamin. Så varför inte göra likadant idag?
Jo, vedeldning är en beprövad metod för uppvärmning. Men många av oss har liten egen erfarenhet och den riktiga kunskapen kanske ligger både 2 och 3 generationer bort. Därför är det lätt att göra fel och i värsta fall orsaka en farlig situation.
Eld ska man ha respekt för och det gäller att hela familjen har tillräckliga kunskaper. Har man små barn så är rådet att inte lämna dom utan uppsikt i närheten av eldstaden.
Efter säkerheten så är det effektiviteten man behöver tänka på. De flesta av oss behöver köpa ved och de senaste åren har priserna stigit markant. Då vill man ju få ut mesta möjliga värme av veden.
Nedan har vi samlat några tips om både säkerhet och effektivitet vid eldning. Repetition är ju alltid bra och en del tips är kanske nya?
Ta kontakt med din kommun för att veta vilka regler som gäller för sotning.
1. Följ reglerna för sotning
Det är din hemkommun som bestämmer hur ofta eldstaden ska sotas och undersökas av en behörig sotare. Dessa regler måste följas, annars får du eldningsförbud.
Reglerna varierar alltså, enklast är att söka på sotning + kommunnamn så brukar man hitta svaren.
Om man eldar mera sällan, mest för att ”ha det mysigt”, kan kravet ligga på sotning vart tredje år. Värmer man regelbundet upp ett rum så brukar det krävas sotning varje år.
Bildas det mycket sot och tjära i rökkanalen kan det uppstå en skorstensbrand. Då bildas mycket hög värme, upp mot 1.000 grader eller mer, vilket kan leda till varmgång i bjälklag och i värsta fall en brand.
Mindre bränder går att släcka med en brandsläckare. Ha en i reserv, hemma.
2. Ha brandsläckare redo
Att ha en brandsläckare hemma är bra av flera skäl. Men det är förstås extra viktigt i ett hem med kamin, kakelugn eller öppen spis.
Gnistor kan fara iväg och glöden kan antända brännbara föremål. Då gäller det att släcka snabbt, innan elden sprider sig. Därför är det även bra att ha en brandfilt tillgänglig.
Vid skorstensbrand kan man släcka med en pulversläckare. Släck först brasan, helst med vatten, och rikta pulversläckarens munstycke uppåt i skorstenen – tryck av i flera sekunder. Stäng därefter spjället för att inte ge elden mer syre.
3. Elda inte för mycket
För att inte temperaturen runt eldstaden och skorstenen ska bli för höga bör man elda med måtta. Runt 2–3 kilo ved i timmen och inte längre än 4 timmar. Sedan ska eldstaden ”vila” lika länge som man eldat.
En murad eldstad och skorsten innehåller en mycket stor ”kropp” som tar tid att värma upp. Men efter några dygns eldning (med vila) så stiger temperaturen. Man får helt enkelt ha lite tålamod.
4. Ordna rätt lufttillförsel
En bra lufttillförsel krävs för att dels tända din brasa och sedan få rätt (hög) temperatur. Har man dåligt drag i skorstenen blir det heller ingen fart på elden, som mest pyr och därmed ger en ofullständig förbränning.
I en del hus mynnar kanaler från till exempel köksfläkten in i skorstenen. När köksfläkten är på så pressar den ner röken från eldstaden.
En öppen eld ska begränsas av ett gnistskydd.
5. Använd gnistskydd
En eldstad ska ju enligt byggreglerna vara omgiven av ett stengolv med vissa mått. Detta för att inte gnistor ska hoppa ut och antända till exempel ett trägolv.
Men gnistor har en tendens att inte följa byggreglerna och kan därför hoppa ut betydligt längre. Även om gnistorna inte startar en brand så blir det tråkiga märken i parketten.
Rådet är därför att alltid använda ett gnistskydd. De kan vara utformade som ett stålnät, eller bestå av en diskret glasskiva.
Ved behöver först torka för att ge en bra förbränning.
6. Torka veden först
Att köpa färdig ved kan bli ganska kostsamt och därför är det många som letar efter annan ved. Exempelvis från trädfällning.
Fuktig ved ger en ofullständig förbränning som dels är ineffektiv men även mindre bra ur miljösynpunkt. Skyddad från regn, i ett uthus, kan ved lagras i 1–2 år.
Ett sätt att snabba upp torkningen är att först lagra veden utomhus och sedan ta in veden inomhus – helst i några veckor.
När veden är torr brinner den med en ljus, ganska genomskinlig rök. Fuktig ved ger mörk rök och den luktar även illa, vilket kan störa grannarna.
7. Älska din kakelugn
Har du en kakelugn i ditt hem är det bara att gratulera. Konstruktionen är flera hundra år gammal men genialiskt utförd och kakelugnen blev en revolution när den ”slog igenom” under 1800-talet.
En öppen spis har en värmeeffektivitet kring 10 procent, där handlar det bokstavligen om att elda för kråkorna. En kakelugn, däremot, ligger kring 80 procent i effektivitet!
Kakelugnens kanaler leder den varma luften ut som i sin tur magasinerar värmen i tegelstenar. En kakelugn ska eldas ”försiktigt” och avger en jämn värme under lång tid.
Det finns både begagnade och nytillverkade kakelugnar att köpa. Monteringen kan ta cirka en vecka att utföra och på grund av den höga tyngden behövs ett stabilt fundament.
Äldre braskaminer kan ha en effektivitet kring 20–40 procent och de allra bästa, nytillverkade ligger kring 80 procent.
Få saker ger så mycket värde i ett hem som en kakelugn. Mysig, och värmande.
8. Håll koll på temperaturen
De som vill få bättre kontroll på sin eldning kan skaffa en rökgastermometer. Runt 300–350 grader är en lagom temperatur.
Lägre temperatur indikerar att veden är för blöt, eller att elden inte får tillräckligt med luft. Låga rökgastemperaturer bildar rök med mer tjära, vilket kräver kortare intervall mellan sotningarna.
Högre temperaturer än 350 grader kan överhetta skorstenen, även om både stålrör och murade skorstenar är konstruerade för att tillfälligt tåla höga temperaturer kring 450 grader.
9. Bli din egen sotare
Eldar du mycket i din bostad blir behovet av sotning mer frekvent. Vill man dra ner på den kostnaden går det att sota själv, men då behövs ett tillstånd från kommunen.
Enklast är att gå en sotarkurs, vilket brukar innebära att kommunen automatiskt godkänner dig som sotare. Sen behövs det en del verktyg för sotningen, men de går att hitta hos de stora kedjorna för en ganska rimlig peng.
10. Använd dragavlastare
Eldar man ved eller pellets i en värmepanna för att värma upp både hus och varmvatten är det viktigt att ha koll på rökgastemperaturerna.
För att inte rökgaserna ska bli farligt varma brukar man använda en så kallad ”dragavlastare”, som ofta är standardmonterad. Den hjälper till att sänka temperaturerna genom att automatiskt öppna en ventil och släppa in luft i skorstenen.
Om din värmepanna inte har en dragavlastare är det en god investering i ökad säkerhet, för att undvika skorstensbränder.
Läs också:
Rätt braskamin – en investering
