Ekonomi PUBLICERAD 15/1/2024

Inflationen sjunker – detta händer med styrränta och dina banklån

Dagens positiva besked om lägre inflation gynnar de svenska hushållen och sätter press på Riksbanken att även sänka styrräntan. Men det är för tidigt att blåsa ”faran över”, dina banklån sänks inte ännu.

Text: Pär Brandt

Inflationen under december sjönk till 2,3 procent, enligt måttet KPIF. Dagens positiva siffror från Statistiska centralbyrån sätter press på Riksbanken att påbörja sin sänkning av styrräntan.

Sänkt styrränta innebär att bankerna kan följa efter och minska sin utlåningsränta. Det leder till minskade kostnader för alla som har lån, inte minst för de som lånat stora belopp till sin bostad.

Det syns alltså ett visst ljus vid horisonten men det är fortfarande för tidigt att öppna plånboken på vid gavel igen. Det är klokast att vara försiktig och se hur utvecklingen blir i vår och sommar.

Nedan har vi listat 8 punkter och fakta som du behöver hålla koll på. Alla påverkar din privatekonomi, mer eller mindre.

Lägre räntor innebär sannolikt att bostadsförsäljningen tar fart igen.

1. Lägre inflation

Lägre inflation är positivt på flera sätt. Då blir inte varor och tjänster dyrare i samma snabba takt som förut. Men det innebär tyvärr inte att dina inköp blir billigare, det är ”bara” prisökningen som minskar.

Riksbanken höjde sin styrränta med början våren 2022, då man såg att inflationen ökade och ville dämpa den ökningen. Bankernas utlåningsränta följde efter och därmed blev lån mycket dyrare.

Målet för Riksbanken är att inflationen ska ligga runt 2 procent. Siffran för december är 2,3 procent (KPIF, som Riksbanken använder), en bit kvar alltså.

Mätt i måttet Konsumentprisindex, KPI, var inflationen 4,4 procent. Det ska jämföras med 5,8 procent i november och 6,5 i oktober. En stadigt nedåtgående kurva, alltså.

Främst är det lägre bränsle- och energipriser som bidragit till att inflationen har sjunkit. Lägre dieselpriser sänker transportkostnaderna i hela samhället.

Hög inflation gör att kronan betraktas som ”farlig”, då svenska hushåll är högt belånade och det finns även tvivel kring hur stabil fastighetsmarknaden är. När inflationen sänks stärks också valutakursen, vilket i sin tur återigen bidrar till sänkt inflation – en positiv spiral.

Riksbankens styrränta är precis som det låter – den styr andra räntor.

2. Riksbankens styrränta

Bankernas in- och utlåningsräntor hos Riksbanken påverkar kostnaderna för oss konsumenter som har lån. Ökar Riksbankens styrränta så följer som regel bankernas utlåningsräntor efter, med en viss eftersläpning.

Som lägst, under perioden 2016–2018, var styrräntan -0,50 procent. Det var en historiskt låg minusnivå som vi inte kan förvänta oss återvänder, sannolikt inte på mycket länge. Kanske aldrig.

Under våren 2022 började Riksbanken att höja styrräntan över nollgränsen och det blev sedan i rask takt många fler höjningar. Idag ligger styrräntan på 4,00 procent.

När nu inflationen sjunker bör Riksbanken sänka sin styrränta. Men eftersom man är försiktiga och vill se en stabil nedgång av inflationen sker den sänkningen först i maj eller juli. En del hoppas på mars, men det är nog för tidigt.

Vid första sänkningen tar Riksbanken sannolikt ett litet steg, förmodligen på 0,25 procent.

Besluten som fattas av Federal Reserve, USA:s riksbank, påverkar alla andra riksbanker.

3. Press på Riksbanken

Om inflationen visar sig vara stabilt låg – och närmar sig målet 2 procent – sätter det press på Riksbanken att sänka styrräntan.

Händer inget oväntat, mer om det längre ner, inleder förmodligen Riksbanken sina sänkningar under sommaren i år. Om läget är fortsatt stabilt fortsätter sänkningarna under hösten.

Får vi tro bankernas experter kan det innebära att dagens styrränta på 4,00 procent sjunker till cirka 3,00 procent vid årsskiftet 2024/2025.

Riksbanken måste också ta hänsyn till vad som händer i omvärlden. Exempelvis påverkar USA:s riksbank Federal Reserve, ofta kallad ”Fed”, alla andra banker eftersom den amerikanska ekonomin är så stor. Även Europeiska centralbanken, ECB, påverkar den svenska Riksbanken.

Storbankerna har tjänat bra med pengar de senaste åren. När sänker de räntan på bolån?

4. När sjunker boräntan?

Sänker Riksbanken sin styrränta följer bankerna efter och sänker sin utlåningsränta. Men inte nödvändigtvis i samma takt eller lika mycket.

Bankerna fattar självständiga beslut och behöver också bevis på en stabil utveckling. Det är speciellt tydligt för de lån som är bundna till ett eller flera år. Spåkulan är alltid svår att tyda när det gäller framtida händelser.

En del kritiker har hävdat att konkurrensen mellan storbankerna är för dålig. Men om storbankerna släpar efter för länge med sina räntesänkningar ger det utrymme för uppstickare som vill komma in på den lukrativa marknaden för bolån.

Räkna därför med att det kan hända en hel del i höst och nästa år när det gäller utlåningsräntorna.

Bostadslånen har vägt tungt för många hushåll. Kanske ser vi en lättnad snart?

5. Lägre kostnader för lån

När bankräntan ligger på 4,00 procent kostar det 40.000 kr/år i ränta att låna 1 miljon kronor.

Om bankräntan sjunker med 1 procentenhet till 3,00 procent sjunker kostnaden till 30.000 kr/år i ränta för 1 miljon kronor.

Det blir alltså 10 tusenlappar mindre i årskostnad. Eller om man så vill, drygt 800 kronor mindre per månad.

6. Binda eller rörligt?

Allt kan hända men många tecken pekar mot att bankernas utlåningsräntor sjunker. Sannolikt med början i höst och fortsätter nedåt under 2025, kanske även 2026.

Därför är det (förmodligen) bäst att låta räntan vara rörlig och hålla tummarna för att räntenivån sjunker det närmaste året. Då minskar även kostnaderna för dina lån.

Tar bostadsförsäljningen fart igen lär det också leda till högre priser.

7. Allt kan hända

Alla prognoser – bankräntan inräknad – bygger på den kunskap som finns idag. Till viss del även på historiska händelser. Framtiden kan vi inte säga något om, med säkerhet.

Allt kan hända. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina är ett sådant exempel. Många trodde och hoppades att kriget inte skulle bryta ut men när så skedde i februari 2022 skenade energipriserna och det påverkade hela världsekonomin.

Därför gäller det att hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta. Att idag öppna plånboken och beställa en dyr familjeresa, köpa ny bil eller något annat ”onödigt” kan bli helt fel.

Ha därför is i magen, håll utgifterna så låga det går och försök om möjligt att spara till en ekonomisk buffert. Det kan hända nya saker som förändrar alla nuvarande prognoser.

Blir 2024 året när det vänder? Många svenska hushåll hoppas på det.

8. Byt bank

Att byta bank kan ibland vara helt nödvändigt för att få ner räntenivån på sina bolån. Tyvärr, skulle man kanske tillägga. Det vore ju trevligare om bankerna månade om sina trogna kunder med bra villkor.

Du kan få lägre ränta hos en annan bank (som gärna välkomnar nya kunder) men du kan också påverka din nuvarande bank (som inte vill förlora dig som kund).

Innan du bestämmer dig för att byta bank har du ett utmärkt förhandlingsläge att se över dina bolån. Har du stora lån kan några tiondels procent lägre ränta innebära stor skillnad i plånboken – det kan handla om många tusenlappar varje år.

Boka ett möte med den bank du vill byta till och se vad de kan erbjuda, sedan börjar du förhandla – både med den nya banken och den du redan är kund hos.