Skydda dig mot ID-kapning och nätbedrägerier

Text: Pär Brandt

Risken att bli utsatt för nätbedrägeri är idag tre gånger större än att få sin cykel stulen. Den senaste statistiken från 2022 visar att det anmäldes 196.000 bedrägeribrott, jämfört med 62.700 cykelstölder.

Utvecklingen är mycket dyster och bedragarna kan härja fritt, nästan utan risk för att åka fast. Polisens resurser räcker inte till och de flesta förundersökningar (57 procent) läggs ner direkt utan utredning. Därför måste du se till att skydda dig själv, möjligheten att få hjälp i efterhand är mycket liten.

Tyvärr är bedragarna helt samvetslösa och riktar in sig ”lätta byten”, inte sällan äldre personer med begränsad erfarenhet av digitala tjänster. Därför är det mycket viktigt att ha ett samtal med sina äldre släktingar och varna för de risker som finns, ta gärna den här artikelns tips som en utgångspunkt för en diskussion.

Var varksam när du använder ditt kontokort till köp på nätet. Bedragarna är ofta skickliga.

Skydd mot ID-kapning

Men även de som har god erfarenhet av digitala tjänster och verktyg kan bli lurade av bedragare. Det första man måste göra är att skydda sig mot identitetsintrång, eller ID-kapning som det kallas.

Bästa skyddet mot ID-kapning är att du spärrar obehörig ändring av din folkbokföringsadress, vilket är enkelt att göra hos Skatteverket. Med ”Adresslåset” (samägt av PostNord och CityMail) spärras även all extern ändring av din adress och post.

Vid en ID-kapning kan bedragare beställa varor i ditt namn, även ta lån och beställa bank- samt kreditkort. Ett första varningstecken – som du måste agera på direkt – är att företag (utan anledning) tar kreditupplysning på dig. Då kan det kan handla om att någon sökt en kredit i ditt namn.

Har någon gjort en kreditupplysning på dig – utan orsak? Det kan vara första tecknet på att din identitet har blivit kapad.

Spärra upplysning hos UC

De flesta som utsatts för ID-kapning har inte märkt något förrän det är för sent. Eftersom bedragarna ändrat din adress får du ingen information eller brev som visar vad som pågår.

En del bedragare är så förslagna att de sorterar posten och sedan fyller på din brevlåda med de försändelser och reklam som du brukar få. Allt för att kunna verka i det fördolda.

Håll därför regelbunden koll på ditt bankkonto och följ upp konstiga transaktioner. Skulle du förlora viktiga ID-handlingar som körkort eller pass är det viktigt att du även förlustanmäler dessa hos UC (Sveriges största kreditupplysningsföretag).

Förlustanmälan kan göras på telefon, dygnet runt, men samtalet kostar 95 kronor. När ett företag tar en kreditupplysning ser de att dina ID-handlingar har blivit stulna och förmodligen används av någon obehörig.

Det går också att helt spärra sin kreditupplysning, via UC, om du misstänker att du redan är utsatt för ett bedrägeriförsök.

Ett pass ska förlustanmälas hos Polisen för att spärras som resehandling.

Flertalet banker erbjuder ID-skydd, men det är ofta en avgiftsbelagd tjänst. Varje år genomförs mer än 200.000 ID-kapningar i Sverige.

Bedragare försöker ofta använda inloggning från BankID för att nå sina mål. Blir du uppringd och uppmanad att använda BankID – lägg på luren!

Vakta ditt BankID

Bedragare kan även kontakta dig via telefon. Det utger sig ofta för att vara representant för din bank, polisen, hemtjänsten, sjukvården, inkassoföretag, kommunen eller en annan myndighet.

Gemensamt för dessa bedragare är att de vill komma åt inloggningsuppgifter till ditt bankkonto. Nästa steg är att du får en uppmaning att logga in via ditt mobila Bank-ID. Gör inte det!

Med inloggningen kan bedragaren komma åt till exempel ditt bankkonto för att sedan tömma det på pengar. Mottagaren är då oftast en ”målvakt” som genast skickar pengarna vidare, inte sällan utomlands.

Utgå alltid från att bank, polis, hemtjänst, sjukvård, kommunen eller annan myndighet aldrig ringer och frågar om inloggningsuppgifter. Skulle någon myndighetsperson ringa så be om deras telefonnummer, och ring tillbaka.

En annan vanlig metod som bedragare använder är att skicka e-post. Det kan handla om massutskick (”nätfiske) eller personliga brev som enbart går till din mailadress.

Inte sällan är mailet du får grafiskt utformat som annan e-post man brukar få, till exempel från en bank eller ett fraktföretag. Oftast finns det en länk som mottagaren uppmanas att klicka på. Huvudregeln är då att inte klicka på länken, risken finns att du då laddar hem skadlig programvara som gör att din dator eller mobiltelefon kan manipuleras.

Drömmen om ett eget hem är en stark drivkraft, vilket bedragare utnyttjar.

Köp inte hyreskontrakt

Bristen på lägenheter, framför allt i storstäder och städer med högskolor, har lett till en lukrativ marknad för samvetslösa bedragare. Som vanligt har säljaren mycket bråttom och stressar den intresserade spekulanten till att ta felaktiga beslut.

Förutom att det är olagligt sedan 2019 – och kan leda till två års fängelse – ska man inte köpa hyreskontrakt. Risken att bli lurad är nämligen mycket stor.

”Säljaren” använder allehanda knep och det vanligaste är att man får tillgång till en lägenhet under en kortare period som visas upp. Spekulanter får betala förskott (via Swish eller bankkonto) och ibland lämnas nycklarna till lägenheten över – men då måste hela beloppet betalas. Sedan hinner köparen knappt gå ner på gatan förrän låskolven i lägenhetens ytterdörr är utbytt.

Även vid uthyrning förekommer bedrägerier. ”Säljaren” har även här kunnat disponera en lägenhet, villa eller sommarbostad som visas upp. Ett till synes korrekt hyreskontrakt skrivs under med villkoret att en del av hyran (exempelvis tre månader) betalas i förskott. Inte sällan är det en hel grupp av olika personer som under kort tid blir lurade efter att ha hittat en (fejk)annons på nätet.

Tänk på att ingen seriös uthyrare begär förskottsbetalning innan kontrakt skrivits. Kontrollera att uthyraren är skriven på den aktuella adressen. Begär ID (helst körkort) för att verifiera att det är rätt person men tänk på att förfalskade handlingar kan vara skickligt utförda.

Bilar, motorcyklar och husbilar är intressanta för bedragare eftersom det handlar om stora belopp. Var alltid försiktig! Foto: Blocket

Bluffare lurar annonsörer

Bedrägeriförsök på annonssajter som Blocket eller Facebook Marketplace är vanliga, inte minst för att det krävs minimala förkunskaper.

En metod är att bedragaren lägger ut en annons med ett attraktivt, lågt pris. Intresserade köpare tar kontakt och säljaren kräver då snabb förskottsbetalning för att ”låsa affären”. Rådet här är att aldrig någonsin betala förskott eller handpenning, risken är stor att man inte ser röken av vare sig pengarna eller varan.

Blocket har i många år arbetat aktivt med att öka säkerheten och minska risken för bedrägerier. Det vet de kriminella som då försöker kontakta dig per telefon, något som ligger utanför Blockets kontroll.

Eller använder bedragarna Facebook Marketplace, där det sällan sker någon kontroll. Det är tyvärr inte ovanligt att stöldgods säljs via Facebook. Har man blivit bestulen så är det Marketplace man ska hålla koll på.

Mest intressant för bedragarna är fordon eftersom ett enda bedrägeri inkasserar stora summor. En säljare kan till exempel bli uppringd av en person som uppger sig för att vara ”mäklare” och letar efter precis den här typen av fordon för sin kund. Bedragaren utlovar ett högt pris samt försöker överta nycklar och handlingar till fordonet. Överlämna aldrig ett fordon utan att först ha betalningen på bankkontot.

Skicka heller aldrig ett foto av ditt körkort eller ID-kort. Via Transportstyrelsen går det att göra ägarbyte genom att läsa av uppgifterna på baksidan av körkortet. Om samma person sedan provkör fordonet har de både nyckel och är formellt ägare. I juridisk mening är det då inte ”tillgrepp av fortskaffningsmedel” (stöld, i vanligt tal) och den rättmätiga ägaren kan ha mycket svårt att få tillbaka sitt fordon.

Vakta ditt kreditkort och lämna det inte obevakat.

Vakta ditt kreditkort

Det gamla klassiska sättet att komma över uppgifterna på ett bankkort funkar tyvärr utmärkt, än idag. Genom att till exempel snabbt fotografera fram- och baksida på ett kreditkort går det sedan att beställa och betala saker/tjänster på nätet.

Leverantören av kreditkortet ska stå för kostnaderna vid ett bedrägeri, så är i alla fall huvudregeln. Men i villkoren brukar det stå något i stil med att man som användare inte får vara oaktsam eller lämna kreditkortet obevakat. I praktiken innebär det att man alltid måste bära kontokortet på sig – annars kan det klassas som oaktsamt eller obevakat.

Om man misstänker att någon missbrukat kontokortet måste det spärras omedelbart. Om du inte agerar skyndsamt så kan det innebära att ersättningen minskar eller helt uteblir.

En del hemförsäkringar har även skydd mot förlust eller missbruk av kontokort, de villkoren kan vara bra att kontrollera innan man till exempel ger sig ut på en utlandsresa.

Vid alla typer av bedrägeriförsök är det viktigt att polisanmäla händelsen. Även om chansen till ett uppklarat brott är liten hjälper det polisen i sitt arbete och att prioritera sina resurser.

Den senaste statistiken från Brå, Brottsförebyggande rådet, är från 2022 då polisen tog hand om 196.000 anmälda bedrägeribrott. 5,7 procent av befolkningen uppgav att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2021. Det kan jämföras med 4,5 procent under 2016, kurvan pekar alltså stadigt uppåt.

Av dessa anmälda bedrägeribrott avskrevs 57 procent direkt, utan utredning. Andelen bedrägerier som blev ”personuppklarade” uppgick till endast 6 procent. Därför är det mycket viktigt att vi skyddar oss själva och framför allt äldre anhöriga från bedrägeribrott.