10 tokiga semlor du inte visste fanns
Fettisdagen den 21 februari närmar sig och semlor är en svensk tradition som de flesta av oss älskar. Men måste en semla alltid se ut eller smaka som en semla? På senare år har det dykt upp galna varianter där det kan vara svårt att se att det är en semla. Här får du 10 tips på några lika tokiga som mumsiga semlor som är värda att prova.
Den klassiska semlan är en söt bulle med kardemumma som fylls med mandelmassa och grädde. Men visste du att det finns många andra varianter av detta klassiska bakverk? Listan börjar försiktigt men spårar ur mot slutet. Vilken blir din nya favorit?
1. Semla med chokladtryffel
En fransk variant på den klassiska semlan. Denna görs med chokladtryffel i stället för vanlig grädde.
2. Lakritssemla
En mustigare variant av semlan som görs med lakritskräm eller glass i stället för grädde.
3. Semla med kanelkräm
En annan fransk variant som görs med kanelkräm istället för grädde. Den är populär i Skandinavien under kanelbullens tid (februari–april).
4. Gin & tonic-semla
En vanlig semla där mandelmassan är smaksatt med gin och grädden med tonic och agavesirap. Säljs på utvalda Gateau-konditorier.
5. Semmelwrapp
2015 uppfann Tössebageriet semmelwrappen. Den består av tunn vetedeg som kavlats ut, fylls med mandelmassa och grädde och viks ihop som en wrap.
6. Korv med bröd-semla
På Ekmans konditori skapades denna tokiga semla som är en avlång semlebulle fylld med en korv av mandelmassa och grädde plus pikéringsgelé som ser ut som ketchup.
7. Nutellasemla
Den ser ut som en överjäst chokladbiskvi och är helt enkelt en semlebulle som fylls med Nutella istället för mandelmassa och toppas med Nutellagrädde.
8. Guldsemlan
Antagligen den dyraste semlan som gjorts. Konditor Magnus Johanssons skapelse med Champagnegrädde och bladguld. Pris? 995 kronor.
9. Fremla
2016 fick man en galen idé om att fritera bollar av mandelmassa som sedan serverades med grädde att doppa dem i.
10. Falukorvsemlan
Konditor Sofia Westergren formade semlebullen som en falukorv som hon snittade och fyllde med mandelmassa i skårorna. ”Potatismoset” intill var självklart spritsad grädde.
Semlan genom historien
Semlan är känd sedan 1500-talet och fick dagens utseende först på 1930-talet. Fettisdagen var traditionellt sett slutpunkten för en tre dagar lång fest. Efter den var det fasta i 7 veckor fram till påsk, då man bara fick äta ordentligt på söndagarna. Idag har dessa traditioner till stor del försvunnit. Fettisdagen infaller dock alltid 7 veckor före påsk.
Vem tar du en semla med?
Nu har du fått både historik och en massa inspiration till alternativa semlor. Återstår bara att boka in en fika med någon du gillar och kanske inte träffat på länge. Social samvaro stärker nämligen vår hälsa och gör oss gladare. Mumsa på!