Så här lyckas du med gipsskruv för hyllor, tavlor, lampor och TV
Att skruva fast något i en gipsvägg kan vara en utmaning. I värsta fall går gipset sönder och prylen ramlar ner. Men med rätt verktyg och teknik lyckas du – varje gång!
Text: Pär Brandt
Att hänga upp en hylla eller TV i en gipsvägg kan vara nervpåfrestande. Går något fel så brister gipset och sakerna rasar i golvet!
Gipsskivor är mycket vanliga i villor och lägenheter, eftersom de är ljudisolerande och enkla att bygga med. De monteras ovanpå ett ramverk, så kallade reglar, i antingen trä eller plåt. Gipsskivor kan även användas för att bygga innertak.
Gips är poröst och tål inte mycket belastning. Att skruva in en skruv i en gipsvägg går lätt men den tål inte mycket vikt, möjligtvis en liten och lätt tavla.
För att hänga upp tyngre grejer som hyllor, stora tavlor, lampor och TV-apparater behövs det speciella skruvar. Det gäller att välja rätt verktyg och framför allt rätt gipsskruv. Läs vår guide för att lyckas med gipsväggarna!
Bakom gipsskivorna finns ett fackverk, antingen av trä eller stål (som på bilden). Men varför man placerar en vägg mitt på en radiator är en gåta ...
1. Är du en gipsvägg?
Första steget är att avgöra vilken typ av vägg du har framför dig. Lite förenklat kan man säga att det handlar om fyra material: betong, tegelsten, trä eller gips.
Träväggar är enkla att skruva i och tål hög belastning, sådana hittar man framför allt i äldre byggnader. Tegelväggar var också vanliga förr, men inte numera. Tegel är lätt att borra i och håller för mycket om man använder spikplugg (se punkt 9).
För det mesta handlar det om betong eller gips. Betong används till bärande väggar och är väldigt, väldigt hårt. Gips är motsatsen, mycket mjukt och går att stick hål på med en skruvmejsel eller spik.
En metod som inte skadar är att helt enkelt knacka på väggen med knogarna på handen. En gipsvägg låter burkig. En betongvägg låter inte alls, är helt stum och möjligen får du ont i fingrarna.
En sådan här regeldetektor underlättar verkligen. Svep den i sidled längs väggen så markeras reglarna med ljus- och ljudsignal.
2. Leta efter reglarna
Bakom de ganska spröda och vingliga gipsskivorna sitter ett ramverk, uppbyggt av trä eller stål. Man kallar det för reglar, de går uppifrån och ned.
Har du tur så är reglarna i trä. Träreglar går utmärkt att skruva i med vanlig träskruv och de tål hög belastning. Hittar du träreglar behövs ingen gipsskruv. Plåtreglar kan också hjälpa till att bära vikt, men de är så tunna (0,7 millimeter) att man lätt skruvar sönder hålet.
De flesta byggare tillämpar metoden att ha ett avstånd mellan reglarna kallat CC – center till center – som är 60 centimeter. Hittar du en regel så vet du att nästa kompis sitter 60 centimeter åt sidan.
Var reglarna sitter kan man återigen använda knogarna till. Knackar man på gipsväggen och flyttar sig i små steg sidledes så hörs det tydlig skillnad i ljudet när man träffar en träregel.
Man kan även använda speciella verktyg, så kallad regeldetektor (se bilden ovan), för att hitta reglarna i väggen. Även om många väggar har cc = 60 centimeter så finns det undantag, och då underlättar regeldetektorn letandet. En regeldetektor kan ofta också hitta bakomliggande elkablar – och dom vill du inte borra sönder.
Till vänster tavelkrok för betong, de för gips har lite längre spikar. Till höger "X-krok" för mindre tavlor.
3. Lätt belastning
Med lätt belastning menas högst 3 till 4 kilo. Då behöver man inte göra hål i gipsväggen utan kan använda en tavelkrok, eller så kallad X-krok.
Den här typen av krokar har 1–4 smala spik som går att slå in i gipsväggen med hammare. Eftersom gipset är så poröst ska det gå lätt att slå in spikarna. Om du inte kan slå in spikarna är det sannolikt en betongvägg och då behövs andra metoder.
Tavelkrokar ska nyttjas till det namnet säger, upphängning. De går inte använda för att exempelvis hänga upp en hylla.
Den här typen av gipsankare kan bära lite mer vikt, men inte lika mycket som mollyskruv.
4. Medelhög belastning
För en större tavla som väger 4–10 kilo krävs det annorlunda skruvar.
Det finns flera varianter och några av dessa kräver ingen förborrning (nedtill i bild), man slår in dom genom gipset och sedan expanderar pluggen när skruven skruvas in.
Upptill på bilden ser vi en typ av gipsankare där man först skruvar in en grovt gängad ”plugg”. Pluggen fäster rejält i gipset och sedan placeras skruven i mitten. Använd den skruv som är avsedd för gipsankaret.
Möjligtvis kan man använda den här typen av gipsskruv till små hyllor. Men ställ inga tunga böcker på hyllan, då utmanar du ödet!
En mollyskruv expanderar på baksidan av gipsskivan och vecklar ut fyra "ben" som ger ett stabilt grepp.
5. Hög belastning = molly
Ska man hänga upp en stor tavla, en hylla eller kanske ett skåp så är det mollyskruv som gäller. Varje mollyskruv – rätt monterad – kan bära en vikt på upp till 20 kilo. Mollyskruv kallas också skivexpander, gipsexpander eller expanderskruv.
Maxgränsen beror på storlek och utförande. De minsta har en M4-skruv, sen går det uppåt till M8. M6 bär relativt mycket vikt och är så stark att man inte så lätt skruvar sönder gängorna.
Hyllor och skåp kommer en bit ut från väggen och då skapas en mekanisk ”hävstång” på mollyskruven. En vanlig plugg och skruv skulle dras ut direkt – då måste man ha mollyskruv.
En vägg med dubbelgips kan tåla ganska mycket belastning men man bör ändå fördela vikten på så många mollyskruv som möjligt. Enkelgips? Ja – då ska man noga överväga hur många kilo som väggen tål innan den går sönder. Ha gärna en bra marginal, för att undvika ett tråkigt ras.
Mollyskruv expanderar på insidan av gipsväggen. Den kan inte dras ut med mindre än att ett stort stycke av gipsväggen kollapsar. Därför är den här typen av expanderskruv den överlägset bästa när det gäller hög belastning.
Mollyskruv är också att rekommendera när man ska fästa något i spånskiva (eller OSB-skiva) som annars lätt trasas sönder.
Skaffa en expandertång, då misslyckas du inte med mollyskruv.
6. Använd specialtång
Den här typen av expandertång ska användas till mollyskruv och vi rekommenderar den till alla. Kostar någon dryg hundralapp men sparar många svordomar.
Man kan förvisso skruva in skruven och då expanderar mollyskruven på baksidan av gipsväggen. Enklast är då att använda en skruvdragare.
Problemet är att mollyskruven inte har så hög stålkvalitet och är lätt att skada. Man skruvar helt enkelt för hårt och gängerna i skruven går sönder. Gängpaj. Svordomar.
Skadas gängorna är mollyskruven helt oanvändbar och då måste man försöka vika ihop ytterdelen (utsidan av väggen) med en tång för att sedan skjuta in den genom hålet. Risken är stor att gipsväggen skadas och du får ett för stort hål. Använd istället en expandertång.
Här ser vi skillnaden, "halsen" på mollyskruven är antingen kort eller lång.
7. Enkel- eller dubbelgips?
I de flesta fall har en gipsskiva tjockleken 12,5 millimeter, eller där omkring. Men det finns även andra dimensioner, renoveringsgips kan ha en tjocklek på bara 6 millimeter.
I vissa fall har man byggt väggarna med dubbla gipsskivor, vilket ger bättre ljudisolering. Då ökar tjockleken till det dubbla – alltså runt 25 millimeter (se mollyskruven till höger på bilden ovan).
För en mollyskruv ska ge ett bra grepp om gipsskivan måste du veta tjockleken på gipsväggen och sedan välja rätt typ av skruv.
Ta en kort bit ståltråd och bocka en ände som vinklar 90 grader. Änden som sticker ut kan var 4–5 millimeter lång.
Stick in ståltråden i hålet i gipsväggen och ”kroka i” baksidan på gipset. Håll fast ståltråden, tätt mot väggen med fingertopparna och lyft sedan ut ståltråden. Mät med tumstock eller skjutmått från fingrarna till den vinklade änden på ståltråden – där har du svaret om det är enkel- eller dubbelgips.
På kakelväggar är det enklast – och säkrast – att använda självhäftande produkter.
8. Krok på kakelvägg
Vi går lite utanför ämnet (gipsvägg) men ibland uppstår ju behovet av att sätta en krok på kakel, i kök eller badrum.
Istället för att borra och göra hål – i värsta fall spräcka en kakelplatta – så finns det många självhäftande alternativ. Eftersom kaklet är så slätt brukar ytan ge en god vidhäftning.
I badrum bör man i största möjliga mån undvika att borra genom kakel. Det kan finnas vattenrör på baksidan, liksom elledningar. Skulle du borra sönder ett vattenrör så blir det MYCKET dyrt att reparera, då hela väggen behöver rivas.
Ett våtrum har flera lager som bildar en fuktspärr och den ska man helst inte bryta. Testa därför produkter med självhäftande yta, de är förmodligen starkare än du tror.
Viktigt: Gör rent ytan noga med T-Röd eller aceton. Kaklet måste vara absolut rent från kalk och smuts för att klistret ska fästa på rätt sätt.
Spikpluggen finns i en mängd olika dimensioner. Bra till tegelsten och lättbetong.
9. Spikplugg för tegel
Här ser vi spikplugg, en variant som inte är avsedd för gips utan andra spröda material som lättbetong, mursten och tegel.
Styrkan i pluggen kommer av att den sticker så långt in i materialet. Fungerar alldeles utmärkt och är lätt att montera, borra tillräckligt djupt och klipp till med hammaren, skruva sista biten.
Betongplugg passar i betong, men går inte att använda i gipsväggar.
10. Plugg för betong
När du besöker byggmarknaden finns det massor av plugg att välja mellan. Den här typen är avsedd för betong – ett hårt och kompakt material.
Som vi ser är pluggen helt rak och expanderar ganska måttligt, men det ger ett mycket bra grepp i betong. Storleken brukar markeras med en kulör och tittar man noga så finns det siffror som anger borr- och skruvdiameter.
Den här typen av plugg fungerar inte alls i gips, minsta belastning så flyger pluggen ut och dina prylar rasar i golvet.
En ståltråd med vinklad ände är ett enkelt verktyg för att du ska kunna avgöra om väggen har enkel- eller dubbelgips.
Den här typen av mollyskruvar är avsedda för tunna skivor, till exempel plywood eller masonit.
Ett sådant här väggfäste för en TV, som svänger ut, belastar verkligen infästningen. Om det är en gipsvägg så är risken stor för att infästningen brister. Ett sätt att förstärka väggen är att montera en plywoodskiva utanpå gipsväggen, för att fördela belastningen.